|
Sjuttifemtusendel, det ni! Tack Leif för korrekturläsning. |
När jag var lite yngre hände det ibland att jag grät när det var dags för
träningsorientering, och det var inga glädjetårar direkt. Men i dag kunde jag nästan ha fällt en, bara för att det är så himla bra. Anlände genomsvettig och halvt sönderstressad till Stångtjärn, stoppade en guldtia i en burk, valde en lagomt kort och lätt bana, och sen var hela skogen min (egentligen var det mycket folk ute, men alla är inne i sin lilla orienteringsbubbla). Jag bommade ganska friskt, men hade hur kul som helst och mådde som en prinsessa när jag kom i mål. Och vet ni, det här är öppet för alla! Någon annan gör jobbet, du bara springer. Eller går. Varje onsdag i trakten av Falun fram till sommaren, öppen start 17.30-18.30. Håll förslagsvis koll på
Korsnäs eller
Kåres kalendrar för mer info.
Ja, visst är det underbart med orientering! Vilken härlig skog!
SvaraRaderaTack Lina för lånet av kartan. Nästa gång får jag låna din OL-färdighet också. Min är rostangripen.
SvaraRadera