Min superkraft

Jag har väl aldrig varit bra på att cykla,  men den nivå jag håller nu slår alla tidigare bottenrekord. Det räcker att jag ser en sten eller rot eller något som kanske är blött för att jag ska hoppa av, och det innebär alltså att mina 'cykelturer' mest blir promenad med cykel i handen. Det är ju inte bara tråkigt, utan tar en jäkla tid också. I dag lyckades jag dessutom köra så fel att jag kom hem en kvart innan jag borde gå till jobbet. Då är det såklart praktiskt att min superkraft råkar vara snabba duschar och matlådor, men jag skulle hellre vara snabb i skogen. 

Drottningholm 3.0

Måndag förmiddag och jag hade Drottningholm nästan helt för mig själv. Inte så tokigt alls, med fina små vägar och långt mellan bilarna. Men det är två mil bara att ta sig till och från ön, så om det blir en nästa gång får jag nog utnyttja SL-kortet lite bättre. Man vill ju inte riskera att bli övertränad, liksom.

Stockholm trail – bildbomb

Jag var och kollade på Stockhol trail i går, en del i Stockholm challenge. Löpningen gick upp för Hammarbybacken två gånger, och det såg av förklarliga skäl ganska tufft ut. Jag knäppte massor av kort, och dom kan du se här. 

Naturpasset Grimsta

Miljoners miljarder mygg och 17 kontroller. En var vi till två gånger utan att fatta det.

Amatörens klagan

Eftersom jag är tidsoptimist hamnade jag i samma backe som i går, för den ligger jättenära. Kändes inget vidare att springa, men jämfört med hur det kändes i dag var jag typ världsmästare i går. I dag tog jag mig knappt upp för backen. Antingen har jag glömt bort hur man diagonalar eller så har jag blivit för klen för att göra det. Förmodligtvis både och. 

Backfan

Vanliga stigen upp på Johannelundstoppen var så lerig och hal att det knappt gick att ta sig framåt. Baksidan är asfalterad, så där gick det inte att skylla på halkan. Dessvärre är det för flackt för att gå, så vi var tvungna att springa. Och fy sjutton vad jobbigt det blev. Nu får det väl sluta regna någon gång så att man slipper bli övertränad. 

Bättre än balen

Vad är väl en skogsrunda i Stångtjärn? Den skulle ju kunna vara fruktansvärt långtråkig och blöt och lerig och alldeles... alldeles underbar. 

Jag vill inte åka hem. 

Falun

Klingen var lika glad som alltid, och jag blev väl precis lika trött och stum som jag alltid blir. Det pågår någon form av jobb i gamla slalombacken och jag hoppas verkligen att det är ungdomsbackarna som äntligen ska byggas, även om det inte verkar så. Klingen är för övrigt avgjuten i det sprillans nya museet i hopptornet. Måste så klart gå och kika, men i dag hade jag inga pengar till entrén. 

Toppbestigning

Efter all mat kändes det bra att jogga en sväng i går. Bakvägen över Hedsåsens fäbod till toppstugan och hem genom byn, där vi precis lyckades tajma majstångsresningen. Jag såg ingen annan i tajts och crafttröja.

Hela världen framför mina fötter

Kartnördar: gå genast in på Bold tuesday!

Midsommarvädret har nått Kungliga Hufvudstaden, så jag la mig på golvet i stället för att gå ut. Lyfte på en arm här och ett ben där, men jag misstänker att jag har för dålig självdisciplin för att egentligen få ut något av styrketräning i vardagsrummet. Skulle behöva någon som peppar.
Nåväl. Jag har i alla fall chili.

Strålande tider

I dag var första gången sen jag flyttade till Stockholm som jag varken behövde kolla karta eller gps för att hitta rätt. Härlig känsla.

Dagens lekplats

I dag med armhävningar på toppen. 

Skogscross

Precis lagom skitigt i Grimstaskogen för ett crosspass.

+24

Plötsligt kom sommaren till Hässelby. Johannelundstoppen har gått från brun och grön till gul, men bortsett från det var allt som vanligt. Mjölksyra upp i armarna och hyperventilation. Tur att backen är så kort.