En annan väg till Källslätten

Något av det bästa med att ha en gammal avsomnad blog är att den kan få fungera som minne när det andra sviktar. Jag var sugen på att springa till Källslätten från Önsbackdammen, precis som jag och Klingen gjorde för några år sedan. Hur vi sprang hade jag bara diffusa minnen av, men som tur är hade jag länkat till en karta och kunde med hjälp av den hitta runt. Några kilometer grusväg är det, men i övrigt mest jättefina stigar, och nästan alla ingår i ledsystemet Vattnets väg. Rekommenderas!

(Ps: I dag var det ca en miljon människor vid Källslätten)

Det blev vår!

Poff sa det och så kom våren - över en natt. Jag har gjort cykelpremiär två dagar i rad. I går hem från Rättvik (längs småtrista banvallen, men jag såg iallafall ett gäng grodor som livade upp stämningen en aning) och i dag med Thomas runt Grycksbo och Törnbergs fina stig. Där det satt lår i går sitter två betongklumpar nu.

Den så kallade vintern

 

 

Jag gillar när det är riktig vinter med snö och minusgrader, precis tvärtom mot den bedrövliga som knappt har börjat men ändå inte vill ta slut. Skidor har jag åkt en handfull gånger, alla utom en runt runt på en, visserligen välpreparerad, men kort slinga på Lugnet. Inte det minsta kul. Skridskosäsongen har varit desto bättre, men fick dessvärre ett fruktansvärt slut. Mina trogna vapendragare Grannen och Klingen har släpat mig runt i löparskorna, men formen är långt långt under all kritik och inte alls som att jag önskar att den vore. 

Åh hej

Vill inte lova något som jag inte kan hålla, men kanske börjar jag bli lite sugen på att blåsa liv i det här liket. Ovan: gårdagens fintur med grannen från Danholn, genom Rottnebyskogen och hem. Eller hem och hem ... det finns anledning att återkomma till det.

Äh

Det verkar som att den där sparlågan blåste ut också. 

Vi är redo nu, Pohlman!

Jag fattar att det är ganska normalt, men kan ändå inte låta bli att tycka att det är trist med den här ickevintern. Och det här med att det är så mörkt att lamporna går igång strax efter lunch skulle jag kunna vara utan också. Kom igen nu, Pohlman, vi är redo för vinter här. 

Ego

Jag bor mitt emellan två gym nu. Till det närmsta har jag 20 meter, men de flesta som tränar där verkar ha längre runt nacken än runt midjan, så jag köpte kort på det som ligger 50 meter bort i stället. Tyvärr inga pass som funkar när jag jobbar, men har ändå stämplat in fyra gånger senaste veckan. Korta intervallpass på löpband/titta på alla maskiner (sanslöst många!) borde vara bättre än inget, vill jag tro i alla fall. I dag körde jag pump, och som det känns nu kommer jag varken kunna klä av eller på mig själv resten av veckan. 

Isgata

Har väl spenderat cirka 97 procent av alla vakna timmar på jobbet de senaste dagarna, och missbedömde kanske därför så kapitalt hur mycket is det faktiskt är i naturen. Improviserade en fin runda till Selånger, visserligen med helt fel skor men med nästan oförskämt pigga ben. Det går bra nu. 

Sticksjön

Pallrade mig till en Sticksjön i dag, ett ställe jag borde ha varit på tidigare, men som jag inte alls kommer ihåg. Med mitt minne behöver det ju förståss inte betyda något alls. Jobbigt mellanläge nu, med lite is (inte tillräckligt för att åka skridskor) och lite snö (inte tillräckligt för att åka skidor) men tillräckligt mycket för att det ska vara svårt att springa obehindrat. Eventuellt finns det någon som har det värre. 

På tvären

Massor med snö i luften, men väldigt lite som landade på marken. Ändå en trevlig tur i Grimstaskogen. 

Jag har sett ett gym. Från insidan

Fick haka på personalcirkelfysen på Best Western i Bromma. Kul och bra, men hade jag varit någon annan än mig själv hade jag tyckt synd om mig. Så här klen ska man inte vara. 

Om man får det väder man förtjänar undrar jag vad jag har gjort

Det här är vad som återstår av vintern i Sundsvall. Runt Sidsjön rekommenderar jag icebugs eller skridskor. 

Opeppen

Hårda tider

Varmt och regn två dagar och kyla på det har förvandlat Sundsvall till en jättelik grusad skridskobana. På Södra var det lika delar is och vatten i helgen, att springa kanske funkar med Icebugs, (men det är faktiskt svårt bara att gå) och mina cyklar är i Falun och Hässelby. Gymkort kanske vore något. 

Två slalombackar

Det spöregnade några timmar i går och blev kallt i natt, så när jag sent omsider hade pallrat mig till Sidsjön var det stenhårt och ingen riktig höjdare att skejta. Åkte ändå några varv innan jag bestämde mig för att åka upp på berget. 

Det tog en jäkla tid att ta sig upp för slalombacken (som man får lifta gratis i med längdskidor när de öppnar) och sen åkte jag dessutom fel, så jag var ganska mör när jag väl kom till Södra-spåren. Men det var hur fint som helst och gick extremt lätt, dock med några läskiga genomslag. 

Att åka ner från Södra var ett litet äventyr, men alla ben höll. 

På onsdag, då jäklar

Det här med att jobba 12-timmarsskift är jättebra dom dagar man är ledig (många), men det blir inte mycket vettigt gjort under dom andra. Jag bor en joggkvart från Sidsjön, men orkar inte med projektet släpa med nåt att åka på för i bästa fall en timme. Sprang förbi i dag. Spåren är dragna och isen har lagt sig, om än väldigt tunt. (Men jag såg faktiskt en vansinnig pimplare en bra bit från land. Vi snackar få centimeter, alltså. Om det hade funkat att länka från appen hade jag länkat till st.nu:s dramatiska rådjursräddning från just Sidsjön i morse). 

Nu är det varmgrader, så det kanske optimistiskt, men på onsdag vore det väl f-n om jag inte skulle lyckas pallra mig ut ordentligt. 

15/15 på Ungdomsfältet

Sjukt fin dag i Sundsvall, klarblått och 7-8 grader kallt. Vaknade två timmar innan det var dags att gå till jobbet och var väldigt sugen på att bränna blindtarmskortet, men ryckte upp mig och ställde in siktet på närmsta fotbollsplan i stället. Pulsade 2x25 styckna 15/15, låg fart men många slag.  45 minuter dörr till dörr och ett bra pass, men jag hade hellre åkt skidor hela dagen. 

Grym vårdag i november

Kändes som april i Sönsvall i dag, med takdropp och fåglar som kvittrade. Improviserade ihop en sväng runt Sidsjön (det finns fortfarande hopp om fin skridskois!) och över Norra berget som, bortsett från en mindre felnavigering, blev riktigt bra. Borde så klart ha passat på att åka skidor, men jag orkade inte knata upp för berget.