På't igen

Det är väl ingen större idé att gräva ner sig egentligen. Antar att jag ska vara glad över att det bara är cyklingen som krånglar, det funkar ju att göra annat. Åkte en sväng runt stan, totalt befriad från flyt men rätt okej ändå. Fick sällskap av Mr Sportlife och det gick rätt fort emellanåt.

Cykelvasan med andra blåbär

Solen sken, alla var glada, jag cyklade snyggt och snabbt, hade jättekul hela tiden och fick en medalj i äkta guld.
Nä.
Jag fick ont i mitt knä igen och är ganska ledsen faktiskt. Trodde att det var tiden som dödade, men det är nog hellre farten. (Det går inte fort, men om jag försöker ta i lite mer än vanlig fisåkning).
Åkte mesiga halvan (för att vara snäll mot knät), när banan gick ihop med 90-kilometern blev det ordentligt trångt bland pakethållare och fotstöd. Tvärstopp ett tag, men sen blev det bättre. Dom där gubbarna som totalt saknar vett och etikett skulle man kunna skriva en C-uppsats om, men jag nöjer mig med att konstatera att dom finns överallt.
Det borde ha varit kul. Solen sken i alla fall.

På väg

Fyra hjul

Slut på hjortrontrams, tillbaka i verkligheten. Två varv runt Varpan, förmodligen norra halvklotets tråkigaste rullskidväg.

Fjällnews

Storstöten var jag på, kom på det på vägen hem. Det blev en rejäl långpromenad, åtta timmar, och mina fötter var inte så kaxiga på slutet. Men det är bra, nu har jag fyllt min gåkvot för 2010. Och hjortronkvoten för hela 2000-talet. Det kändes faktiskt 2000-tal på toppen, några knäckemackor i blåbärsriset, Norge åt ett håll och  renar åt dom andra, ryggan full med bär och facebook i mobilen...