Gyttjebad på Bergsstigen

Jag kan inte minnas att det har varit så blött och klafsigt på superfina Bergsstigen någon gång när jag har sprungit tidigare. I dag var det ett litet äventyr för mig, Thomas och Klingen att ta oss runt. Som tur är är det bara gyttjebad på några ställen, men lillebror och alla andra som ska köra Långa Lugnet i morgon kommer nog få veta att dom lever. Vi kikade på Falu stigcyklisters nya supercykelled, Gamla mormor (som går från toppen av hoppbackarna ner till stadion) och jäklar vad det kommer att gå undan. Ska bli kul att se!  

Åt rätt håll

Tänk att dagen blev räddad av bra folk igen! Fick två kartor över Staberg med precis det jag behöver – massor av teknikövningar. Skogen var fullsmockad av kontroller, och den här gången höll jag bara till i superfin tallskog. Dagens fokus var kompassriktning, himla nyttigt för mig som oftast orienterar som om jag hade fyra promille i blodet. Kul var det också. Och det verkar som att chanserna för en riktig blåbärssommar är goda. 

Svettig, stum, trött och glad

Respekterar nya fotopolicyn.

Det här med att ha bra kompisar är så himla bra! I går kväll fick jag hänga med på ett Spin 75-pass, bara för att Karin är så snäll. Blev jättesvettig, stum, trött och glad och överväger nu att investera i ett Sommarkort – trots att jag är urusel på allt som har med inomhus att göra.

8x3 min

Det har snart gått två månader sedan jag kom hem och började försöka komma igång med träningen. Jag har med mina mått mätt tränat ganska bra, men i princip inte kört några intervallpass alls. Men nu börjar det bli dags att ändra på det, och förhoppningen är att det snart ska kännas lite mindre tungt och stumt. 8x3 minuter på kladdiga Jungfrubergsstigen i dag – jäklar vilket busväder det var i natt! Det åskade så att rutorna skallrade och regnade sjukt mycket. Vaknade för övrigt med en stor fet fästing mitt på magen, jag som trodde att dom siktade på kroppsdelar där det är nära till blodet.

Börjes–Latmasken 1–0

Har förhalat det väldigt länge, men i dag fanns det ingen giltig anledning att inte rulla runt Aspebodarundan. Åkte lugnt och sansat och utan att förta mig – och det visade sig vara plättlätt. Hann dessutom nästan hem innan regnet. Känns fånigt nu att jag skulle hålla på och måla upp det som en skräckrunda, för den är ju jättefin. Bra asfalt, sparsam trafik och snälla backar. Det som skulle kunna vara en nackdel är att det är svårt att gena, men i mitt fall är det nog mest en fördel.