I dag fick jag ordentlig valuta för startpengen (tio spänn) när
Falukretsens träningsorienteringar rivstartade i
Staberg. Tror att det var första gången jag sprang på den kartan, och terrängen var minst sagt varierad. Ruskigt fint på vissa håll – slita i håret/lägga sig i fosterställning/skrika och gråta på andra håll. Det kändes som att det var blött och grönt och gult och risigt och stenigt och uppför hela tiden, men det beror nog mest på att jag har glömt hur man lyfter på fötterna. Jag hittade i alla fall alla kontroller och kände mig nöjd när jag cyklade hem. Och hörrni, det här fortsätter varje onsdag hela våren! Man kollar
här eller
här för att få reda på var det är, ser till att vara på plats mellan 1730–1900, lägger en guldtia i en burk och väljer en bana som är lagom för dagsformen. I dag fanns det banor för nybörjare (2 km), ungdom (4 km), optimister (6 km) och såna som vet vad dom pysslar med (7 km). Det är Hur Bra som Helst!
Ses på onsdag.
5 kommentarer:
Ser ju helt galet fint ut! Nja,kanske inte sista risiga bilden då 😉
Här försöker man visa hur tufft, tungt och överjäkligt det var i skogen… Misslyckades som vanligt.
Jamen, jag sa ju att det såg galet fint ut. Det betyder ju tufft, tungt och överjävligt. Den sista bilden är också tuff och tung men risig och då är den inte fin. 😃
Var det inte den kartan vi sprang på den gången vi hamnade i störtregn vid Lunån?
Jaha, my bad Nipe.
EvaLK: det är möjligt att det är samma karta, men jag har nog inte sprungit på den här delen tidigare.
Skicka en kommentar