Superduperbra morgon

Det här med att ha sällskap när man tränar är ju miljoners miljoner gånger roligare än att göra det själv. I dag tog Maria hand om farthållningen på Norra berget, och hon bjöd dessutom på Välkommen till Sundsvall-fika efteråt. Snacka om bra förmiddag! 

Sa jag förresten att det blev vinter? Den här bilden är från förmiddan, nu har det väl kommit ytterligare en deci eller så. Hoppas nu att temperaturen kommer ligga på rätt sida nollan. 

Här kallar vi det vitt på marken

Eftersom jag tydligen inte kan sova får jag väl passa på att träna i stället. Det har blivit klent av den varan på senare tid, i synnerhet allt som inte är löpning. 

Hemmasnickrad cross och blandade småhopp i trapporna på Norra berget i dag, och visst är det häftigt att några få höjdmeter kan göra sån skillnad i årstid!?

Den där bron

Joggade en fruktansvärt ocharmig sväng i morse. Industrier, byggarbetsplatser, E4-trafik och mest asfalt. Men jag kan inte låta bli att imponeras av nya bron, 30 meter upp känner man sig ganska liten. 

Det var snökaos när jag lämnade Stockholm tidigt i går. Var rädd att jag skulle komma sju timmar sent till jobbet, men SJ/X-trafik levererade mig på minuten. Stort! 

Utan snökaos försmäkta vi i denna förort

Det blev inget snökaos i Stockholm, bara blött, blåsigt och ruggigt. Jag ryckte upp mig ändå och rev av ett backpass på tippen. Vet inte om det ger så mycket egentligen, men man känner sig iallafall duktig efter ett pass i riktigt busväder och det är ju inte fy skam. 

Årets bästa dag

I söndag tog vi pendeln till Kallhäll och Upplandsleden hem. Det var en sån där riktigt härlig höstdag med klarblå himmel och brinnande träd. Benen kändes trots (eller tack vare) lite träning förvånansvärt pigga. Och den där bonustimmen skulle jag med glädje ta emot varje söndag året om.