Hard core

Det är en väldans tur att man är motionär utan mål, så att man kan göra precis det man känner för. Speciellt såna här dar, som inte riktigt lockar till utomhusaktiviteter. Jag gick på core för första gången. Det var ett bra pass, så där förståndigt som den där cirkelfysen jag aldrig kommer iväg på. Inte svettigt, men jobbigt ändå. Var tvungen att avboka Stefans intensiv igår, så jag tjatade till mig en cykel idag i stället, trots att det inte fanns någon. Dom där stackrarna på Friskis är förjäka snälla alltså. Eller så tröttnade dom på tjatet, helt enkelt. När jag väl satt där var det tokvarmt och jag var hur törstig och okoncentrerad som helst och ångrade mig. Men efter allt krångel hade jag inte samvete att gå ut. 
Ida bjussar på inspiration från Kiruna. Kanske inte är så tokigt med vinter, ändå.