Is that all there is?: Tankar från en tönt

3 jan. 2011

Tankar från en tönt

Jag brukar träna med en sån där Garmin, det är ju lika delar töntigt och kul på samma gång. Men ibland, framför allt när det inte känns riktigt bra, så är det kanske inte så bra. Klockan blir liksom en bekräftelse på att "jag har ju jättehög puls, trots att det går så sakta. Jag är nog inte frisk/i form/gud vad dålig jag är". Och så blir man (läs: jag) bara stressad. Det är ju så löjligt! Jag är ju för tusan motionär ut i fingerspetsarna, vad spelar det för roll, liksom?
Sprang utan i dag. Kändes fint.
Vilken vinter vi har, hörrni!

5 kommentarer:

Lisa sa...: Håller med, det är lite av en lika delar curse/tillgång det där med att få allt svart på vitt.
Jag brukar köra med garminen (för att det är värt att ha koll på sånt som tid etc) men utan pulsband i de perioder jag känner mig extra kass och ovärd. (Då blir man(jag) av någon anledning alltid snabb och lätt, förmodligen för att det just blir lite avslappnat. Plus att det väl spar lite energi att slippa tvångsmässigt kolla all data var tredje steg osv.); 3 januari 2011 kl. 15:49
Anonym sa...: En gång tävlingsmänniska alltid tävlingsmänniska oavsett konkurrent klockan eller människa ;)
Ida; 3 januari 2011 kl. 16:28
Lina sa...: Tack för stöd!; 4 januari 2011 kl. 00:59
tomp sa...: Jag har samma sjukdom. Ida har nog redan satt huvet på spiken. Snart är du i form igen.; 5 januari 2011 kl. 08:21
matsed sa...: Går det att träna utan pulsmätare? Nej det vill jag inte trooooo!; 6 januari 2011 kl. 18:47

Skicka en kommentar