I trakterna av Grycksbo såg vi tre rejäla huggormar med några kilometers mellanrum.
Andra Lina ville impa lite och körde rakt över en av dem, eller hur det nu var. Vet inte vem som blev räddast; ormen, Lina, Staffas eller jag. Kollade av ett dike på vägen hem, och tamejtusan, dom är på gång.
2 kommentarer:
Ja, det var ju i alla fall inte ormen som skrek.
Jag skrek.
Skicka en kommentar