Vasastafetten

 

 

 

Och så gick starten. Det var inget vidare väder och vi slog inte nytt världsrekord. Men båda lagen kom i mål utan omstart och vi var jäkligt bra! Hörde inte ett enda negativt ord på hela dagen. Det var bara "trevligt" och "toppen" och "sjukt kul" och "mersmak" och "nästa år, då..." – och detta av 20 gubbar, där merparten inte har varit i närheten av en nummerlapp på 2000-talet (eller aldrig). Flera har kommit igång med träningen med stafetten som mål, och jag tror inte att dom kommer sluta nu. Det är så himla kul!!! För egen del kändes det oförskämt bra. Förmodligen mest för att jag sprang andra sträckan, där det var gyttjebad på singeltracks och balansgång på spänger mest hela tiden. Perfekt om man inte på egen hand klarar av att anpassa farten efter förmågan. Minns med fasa Lidingö i höstas, när jag var mer död än levande och hade ont exakt överallt. Det här var ju en piece of cake.