Bussturen från Theth kvalar in väldigt högt på min topplista över skumpiga resor. Kan tyvärr inte ladda upp någon film, men det tog tre timmar att köra sju mil. Första milen tog nog två timmar. Och hela tiden satt jag och ångrade att jag åkte från bergen. Mellanlandade en natt i Tirana och tog första bussen till Ohrid - Makedoniens svar på Ibiza.
Här trängs jetseteliten från Balkan med nyrika ryssar och israeler, och jag skulle tro att det är stränderna och den billiga shoppingen som lockar. Det finns en hel drös gamla kyrkor och moskéer också om man är lagd åt det hållet. Sveti Jovan Kaneo lär vara Makedoniens mest fotograferade objekt:
I går var planen att cykla runt sjön Ohrid, tio mil verkade på förhand som en lagom dagstur. Men det var innan jag visste hur kuperat det var. 8%, 10% eller 12% lutning på skyltarna mest hela tiden.
Cykeln hade automatväxel och när det dessutom började åska vek jag ner mig och vände. Var helt färdig innan jag kom hem.
Tog första bussen till Skopje i morse, en huvudstad jag inte visste ett smack om men som gav ett väldigt piggt första intryck.
Hela centrum är visserligen mer eller mindre en stor byggarbetsplats, och det är en vådlig mashup av enorma statyer, gamla broar, sprillans nya jättehotell och andra okända byggnader, fler statyer, ett pampigt fort, kyrkor och moskéer. Jag hamnade på en enorm marknad i de turkiska kvarteren.
(Moder Teresa föddes i Skopje. Bygget till höger är ett museum till hennes minne).
Nu har jag tagit nästa buss (inte den där) och lämnat Makedonien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar