15 mars 2013

3.30-fart

Fick äntligen sällskap på ett pass, och det var ju riktigt kul. I ungefär fem minuter. Sen kändes det som att vi sprang i 3.30-fart (och det gjorde vi inte) så jag vek av och gick hem. Värdelöst.

1 kommentar:

Eva sa...

Men videkissarna!