Jag kommer inte exakt ihåg när det började kännas, men med tanke på min reaktionsförmåga och det här datumet borde det vara mellan tre och fyra år sen. Tack vare bästa grannen kom jag i dag äntligen i väg till en osteopat med min gamla fot. Han ställde en lite annan diagnos än vad de andra gubbarna som har kollat på den har trott: Superstel, på gränsen till orörlig, i allt nedanför knät. Alltså inget dåligt valv, utan "mekaniskt och fixable, but it's gonna hurt like hell". Och ja, det gjorde ont. Men efter efter en halvtimme kunde jag cykla hem med blåmärken på benet och en helt annan rörlighet i foten. Mycket bra!
1 kommentar:
Åh, vad bra!!
Skicka en kommentar