|
Sjuttifemtusendel, det ni! Tack Leif för korrekturläsning. |
När jag var lite yngre hände det ibland att jag grät när det var dags för
träningsorientering, och det var inga glädjetårar direkt. Men i dag kunde jag nästan ha fällt en, bara för att det är så himla bra. Anlände genomsvettig och halvt sönderstressad till Stångtjärn, stoppade en guldtia i en burk, valde en lagomt kort och lätt bana, och sen var hela skogen min (egentligen var det mycket folk ute, men alla är inne i sin lilla orienteringsbubbla). Jag bommade ganska friskt, men hade hur kul som helst och mådde som en prinsessa när jag kom i mål. Och vet ni, det här är öppet för alla! Någon annan gör jobbet, du bara springer. Eller går. Varje onsdag i trakten av Falun fram till sommaren, öppen start 17.30-18.30. Håll förslagsvis koll på
Korsnäs eller
Kåres kalendrar för mer info.
2 kommentarer:
Ja, visst är det underbart med orientering! Vilken härlig skog!
Tack Lina för lånet av kartan. Nästa gång får jag låna din OL-färdighet också. Min är rostangripen.
Skicka en kommentar